It's getting brighter;

Jag måste faktiskt säga att mitt liv börjar att ljusna.
Det har varit mörkt och grått under en väldigt lång period, och jag vet att jag själv orsakat en del utav de.
Men som sagt, nu börjar det ljusna.
Sommarlovet står precis framför dörren, och jag känner mig bara allmänt... glad, vilket jag inte gjort på ett tag.
Emmely sade till mig att hon märkt att jag blivit glad, och orsaken till varför hon tror att jag är så glad vet jag inte om jag kan hålla med om...
Eller, jag vet inte. Jo, kanske.
Vad det är vill jag helst inte ta upp nu.

Ja, juste det! Jag skickade in en gruppuppgift jag skrivit tillsammans med Paul, och vi fick MVG på den!
Jag är superglad, eftersom att vi verkligen jobbat hårt!
Stefan (läraren) sade även att det nog var det bästa han läst som engelsk lärare, och han har då jobbat som det i ca 8 år.
Snacka om att det gör en glad!

Idag blir det även skoj. (senare på dagen. klockan är 00:19~)
Lilla Emmely fyller 16 år idag, och det skall firas!
Jag, Emma, Beate, Rebecca och Emmely ska gå ut och fira Emmely genom att äta på restaurang!
Jag ser verkligen fram emot detta!
Det känns verkligen som om jag har hittat några vänner jag verkligen verkligen kan umgås med! De bor inte allt för långt borta heller, som Sandra gör. :C
Jag saknar dig! <3

Menmen! Nu ska jag snart gå och lägga mig!
Godnatt!

Disappointment - Is that an appointment?

Nu var ett tag sedan jag uppdaterade min kära blogg sen sist, och jag tänkte skriva ett litet inlägg nu - eftersom att jag inte har något bättre för mig. Och som vanligt, ignorera mina överskrifter.
I mitt förra blogginlägg (22 Januari 2009) skrev jag bland annat om mina ansökningar till gymnasiet, och hur orolig jag var över dem.
Nu kan jag ta och berätta att jag har blivit preliminärt intagen på mitt första-hands val: Tvärvetenskapliga programmet, Carlforska gymnasiet.
Och om man bortser ifrån det har det väl inte direkt hänt så värst mycket.
Jag är dock väldigt besviken på en utav mina närmaste vänner.
Vi hade planerat en spanskauppgift i flera veckor, och sen idag, när vi väl skulle börja med den, så säger hon och en till att de inte vill göra uppgiften med mig eftersom att de inte är säkra på om jag kommer att jobba över huvud taget.
Jag tycker att det var jävligt lågt och elakt, eftersom att de inte ens kan ge mig en chans. Och visst, jag vet att jag inte gett 100% på Spanskan nu i 9:an, men jag har sagt till dem många gånger att jag kommer att satsa hur mycket som helst på den här uppgiften, men ändå så skiter de i mig. Jag är jävligt besviken på dem och vet nu inte vad jag ska göra, eftersom att det är en par-uppgift och jag inte har någon aning över huvud taget vad jag ska jobba med. De sitter säkert och läser det här nu och tänker (nu säger jag inte att de gör det),"Fy fan vad löjlig han är", men jag bryr mig inte. Det här gjorde mig jätteledsen och besviken, och jag måste få känna så.
Helt ärligt talat så vet jag inte vad jag ska göra nu. Detta kändes som min chans att få reparera iallafall lite utav det jag inte lyckats med under detta läsår.
Aja, det var allt för mig den här gången.
~