torsdag 22 januari 2009

No good;

Jag vet seriöst inte vad jag ska ta mig till. Känns som om alla hatar mig. Känns som om jag gjort något elakt förut och nu betalar folk tillbaka det genom att vara arga och sura. Nästan ingen pratar med mig längre, och det börjar bli jobbigt. Visst, jag borde vara van, men vafan.. jag trodde jag äntligen hade lyckats skaffa några vänner. Sen nu slutar dom pratar med mig. Väldigt förvirrande..
Mitt liv börjar för övrigt att bli outhärdligt. Jag står inte ut längre. Behöver verkligen en stor förändring. Vad vet jag inte. Allt är skit just nu, och jag skulle verkligen behöva prata ut med någon.
Få bara inga idéer nu. Aldrig i mitt liv att jag snackar med dem på BUP eller Um eller vafan det heter. Aldrig!
Det räcker med att jag har en vän att prata med, någon som bara lyssnar och inte har allt för mycket orsaker. Just därför pappa inte går att prata med. Han ska ha så mycket åsikter. Visst, det bevisar bara att han bryr sig, men ibland måste han bara kunna vara tyst och låta mig prata ut, utan en jävla massa åsikter och kommentarer.
Den här jävla skiten med Gymnasiet gör inte saken bättre heller. 9 dagar kvar tills ansökningarna måste vara inskickade, och jag har absolut INGEN idé alls om vad jag ska gå.
Visst, jag vill ju gå Samhäll, men tycker inte att någon skola duger. sen vill jag inte gå själv heller. Sen har jag funderat på Estet: Musik. Men jag vet inte heller, för det är ju en skitlinje egentligen, och man blir inte direkt något utav det. Jag vill dock lära mig att spela något instrument, typ elgitarr. Och detta är ju en jättebra chans att verkligen få det!
Men som sagt, jag vet inte...

tisdag 6 januari 2009

Hello underwear;

Det känns som om jag är påväg till botten. Jag orkar snart inte mer. Jag vet att jag egentligen inte ska klaga, men vafan.. jag kanske inte tål så värst mycket. Och sen har ju pappa fått PMS eller något. Han har varit sur konstant jättelänge, och det är jag och Malin som får ut för det. Han blir arg för minsta lilla, skäller på oss för småsaker. Jag fick t.o.m. datorförbud för att jag inte skickat 10 bilder till honom.
Jag har redan mått dåligt sen ett tag tillbaka.. vafan måste då pappa komma som världens PMS apa och göra allt värre? Jag skyller inte allt på honom, det gör jag inte, men han gör det bara värre när han är såhär kall och arg mot allt och alla.
Sen har han blivit så himla irriterade också!
Det var som nyss, pappa kom precis hem och jag skulle gå in och säga en sak till Malin, och jag sade inte hej till honom när han kom.
Jag han bara säga "Malin.." så avbröt han mig med "Varför säger du inte hej?"
Jag ignorerade honom och försökte igen, men då abvryter han mig igen och säger "Varför säger du inte hej?"
Jag försökte ännu en gång, men som väntat så avbröt han mig igen med "Varför säger du inte hej?"
Jag blir så arg på honom! Var det ens nödvändigt?
Han sitter och skäller ut mig efter noter om jag skulle avbryta honom, men nej, han är ju vuxen och betämmer, så han får ju göra som han vill!
Jag orkar fan inte med honom mycket mer.
Det kommer att sluta med att jag flyttar hemifrån, jag känner det på mig.

lördag 3 januari 2009

I don't know anymore;

Nu har jag haft Jullov i lite mer än 2 veckor, och det är bara några få dagar kvar. Julen förra året spenderade jag med mamma, syster och hennes pojkvän. Det var väldigt mysigt och jag fick många roliga julklappar!
Nyår spenderade jag med Jaqueline och min bästa vän Sandra.
Nu vet jag inte vad jag ska göra. Jag har haft jättetråkigt ända sen Nyår, och jag tror jag håller på att bli tokig. Det händer aldrig något roligt i mitt liv längre. Jag sitter bara här framför datorn dag in och dag ut, gör inget nytt.
Jag önskar bara att något stort kunde hända! Typ en stor upplevelse eller något... jag skulle verkligen behöva det.